Filed under: Cykelvagn, Miljö, Motion, Utrustning, cykel | Taggar: CO2, Cykelvagn, Motion, shoppingcenter, Utan egen bil
När jag berättar för kompisar att vi sålt bilen och skall testa att leva utan egen bil, är den första reaktionen ofta:
”- Men ni har ju småbarn! Hur går det?”
därefter kommer frågan:
”-Hur gör ni om ni behöver storhandla? Gör ni aldrig det?”
Svaret på båda frågorna är cykelvagn.
Vi har haft cykelvagnen så länge, att jag inte riktigt reflekterat över hur mycket vi använder den. I början hade vi den enbart till småutflykter med barnen. Men allt eftersom blev vi mer och mer vana att använda den. Nu tänker jag knappt på att jag kopplar på den på cykeln – det går av bara farten.
Detta med cykelvagn verkar dock för många vara det samma som ”bängel och bök”.
Jag vet inte varför, kanske har man aldrig provat och upplevt hur lätt och smidigt det är att dra hyfsat tunga saker (eller personer) i den.
Men visst, jag kan känna mig lite som ”Cirkus Kardemark” när jag kommer trampandes med hjälmen på huvudet och cyklevagnen på släp. Redo att entra vårt shoppingcenter för den stora veckohandlingen.
Samtidigt njuter jag inombords i vetskapen om att jag får motion, inte släpper ut CO2 och dessutom slipper leta efter parkering. Istället kan jag glida upp, 2 meter från entrén, och parkera på värsta VIP-platsen!
För mig är anledningarna många varför jag inte vill äga en bil.
Slentrianmässiga, onödig småturer
Den största anledningen är nog att jag inser att vi kör grymt många korta, onödiga turer helt slentrianmässigt. Det är inte bra för varken miljön eller mig själv. Måste jag ha mjölk, snus eller en tidning en kväll får jag se till att ta cykeln till affären om det är så viktigt. Men när bilen står där tar man den av gammal vana helt enkelt.
Bilbranschens ovilja till förändring
Ärligt talat, hur svårt kan det va!? Varför får vi inga miljöbilar!
Etanol är svaret säger de… krampaktigt säger jag.
Toyota är väl de som nått längst. I höstas var jag faktiskt inne på att köpa en Prius, 
men efter att jag insett att bilen kan gå typ 3 km på batteridrift och därefter tar till förbränningsmotor, var det inte intressant längre. Visserligen är den etanoldriven men jag såg fram för mig en bil som jag kunde köra typ 5 mil med el för att sedan vid längre sträckor kicka in förbränningsmotorn. Den modell av Prius som finns i Sverige laddas dessutom enbart när man kör med förbränningsmotorn samt när man bromsar. Jag trodde i min enfald att man kunde plugga in den i eluttaget, men så var det inte. Har dock läst att Toyota lanserar en sådan variant av Prius i USA nu. Vet inte om den kan köra längre på enbart el men den låter ganska intressant.
Det allmänna miljöläget i världen
Jag känner mig lite hjälplös som konsument. Försöker köpa ekologiska varor och så, men mycket jag gör blir bara en droppe i havet. Samtidigt vet vi att bilen är en stor CO2 bov. Utan egen bil blir man tvungen att värdera varje resa mer. Vill jag verkligen åka dit jag ska? Är det värt att ta en taxi eller hyra bil för att komma dit?
Jag tränar för lite
Efter att under hösten försökt att köra så lite bil som möjligt har jag insett att det finns inget bättre sätt att få motion och träning än att lägga in det i vardagens sysslor. Vi cykler till jobbet, till skolan, till affären, till stan, till badhuset, till våra vänner… Ja, vi cyklar så mycket det går. Samtidigt har jag länge försökt att komma igång att jogga och har till viss del gjort det.
Men när jag kollar min träningsstatistik ser jag att ca 8 av 10 kalorier bränner jag på cyklingen och detta utan att man knappt tänker på det!
Jag har för många saker!
Tror det finns fler som känner som jag. Det är brist på både plats och tid i mitt liv. Ju fler saker man har desto mer tid går det åt för att hantera dessa. Bilen skall tvättas, städas, besiktas, servas o.s.v. För mig blir varje sak som jag bör ta hand om ännu ett dåligt samvete. Man vet att man borde tvätta bilen, man vet att den håller längre om den inte är för ovårdad. Nu är det slut på i alla fall ett dåligt samvete. Nu hämtar jag en ren bil och lämnar en lortig – utan dåligt samvete!
